tootiki


På Svenska?In English?Auf Deutsch?


 

Vintersliggare

(Uppdaterad senast 2014-11-03.)

Denna sida utvecklas kontinuerligt utefter frågor vi får och erfarenheter vi gör.

Bakgrund

Vintern 2003/2004 var den första vintern jag hade en båt liggandes i vattnet hela vintern. Sedan dess har jag varje vinter låtit min båt ligga kvar i vattnet.

Varför

  • Jag gillar att segla. Ligger båten på land kan man inte segla.
  • Det är massor av jobb med att lyfta upp, palla, täcka, tömma och i övrigt göra i ordning en båt för landförvaring. För att inte tala om att rigga av och på...
  • Jag är tveksam till om skrovet mår bättre, eller ens lika bra, på land under hela vintern än vad den gör i vattnet. Att bara ha stöd på 4-6 punkter emot skrovet känns inte rätt. Inte heller de vibrationer och rörelser som uppstår av vinden. Ligger skrovet i vattnet så har det stöd utmed hela sin våta yta.
  • Det är mycket trevligare att i början av juni lyfta båten en vecka och i bra väder tvätta, bottenmåla och polera den än att göra det sent på hösten eller tidigt på våren.

Myter

  • Isen förstör skrovet: Den enda synliga påverkan isen har haft är precis i vattenlinjen vid stäven. När båten på grund av svall, vågor och vind "niger" i vattnet och det är is runt båten så skaver isen bort bottenfärgen på ett cirka 1 kvadratdecimeter stort område på vardera sidan om stäven. Epoxyn under bottenfärgen har hittills aldrig visat några slitageskador.
  • Riggen tar skada på grund av att vant och stag krymper (blir kortare) när det blir kallt: FEL. Krympningen är nästan försumbar i de temperaturer det handlar om. Dessutom krymper även masten vilket kompenserar för den krympning som uppstår i vant och stag.

Metoden

Jag har båten i vattnet för att kunna använda den. Min "metod" bygger alltså på att jag relativt snabbt skall kunna kasta loss, segla en stund/dag/helg/vecka, och sen relativt snabbt kunna lämna båten i några veckor med risk för is och sträng kyla.

Har man för avsikt att låta båten ligga stil hela vintern finns det kanske enklare metoder. Men samtidigt så fungerar min metod naturligtvis lika bra även om man inte använder båten.

Min metod bygger också på tillgång till el och att man vill förbruka en del el för att ha det varmt i båten. Man kan köra utan värme och bara med en avfuktare. Man kan också köra helt utan el och bara ha en massa fuktuppsamlande salt i båten för att inte få fukt problem. Eller så gör man som på land och tömmer båten på allt. Men i vårt fall har vi el och värme.

  • Isfritt? Nej. Vår hamn fryser till några veckor per år. Vi har inga luftbubblare, omrörare eller liknande som garanterar att det är isfritt runt båten.
  • Jag har 230V landström kopplat till båten hela vintern. För att helt eliminera problemet med galvanisk korrosion så är Tootiki utrustad med en isolertransformator vilket VARMT rekommenderas. 230V systemet är också i övrigt genomtänkt med riktiga elcentraler, huvudbrytare, jordfelsbrytare, väl anpassade säkringar och larm (beskrivs mer nedan). Att ha en båt med elfel kommer ovillkorligen leda till allvarliga problem så ett väl fungerande 230V-system är mycket viktigt.


  • Batteriladdaren är inkopplad hela tiden. Laddaren är av 3-stegs-modell och känner av exakt hur mycket ström batterierna skall underhållsladdas med (detta är på inget vis en ovanlig laddare - alla elektroniska laddare arbetar på detta vis idag). På vis är batterierna alltid fulladdade vilket de mår bra av. Att använda en enkel batteriladdare är inte att rekommendera. Det kommer att slita mycket hårt på batterierna och troligen kräva batteribyte innan sommaren. Dessutom kan dieselvärmaren gå i flera dygn på batterierna (och diesel) om det skulle bli ett längre spänningsavbrott.


  • Jag har tre frostvakter av BRA kvalitet (små kappslade rostfria element) på vardera 200W inkopplad till landströmmen. Dessa är tillslagna (termostaten står på max (=35 grader)) hela vintern och ger en grundvärme i båten som gör att det i princip alltid är lite varmare inne i båten än utanför. Detta gör att ingen fukt överhuvudtaget finns i båten. Den hygrometer jag använder brukar sällan visa på över 50% relativ fuktighet. Det behövs över 70% innan mögel kan utvecklas. Många frågar om bra fabrikat på frostvakter. Jag har inga bra tips mer än att köpa något utan fläkt och som gärna är helt i rostfritt stål och ser seriöst byggt ut. Vill man inte ha frostvakt utan ett eller flera vanliga element i båten så går det också bra. Bara man kan placera dem väl så att de inte står i vägen eller välter.


  • Utöver frostvakterna har jag en värmefläkt av BRA kvalitet (en fläkt för att jag vill cirkulera luften) ställd på 1 kW-läget och termostaten ställd på cirka 7 grader. Blir det, trots frostvakterna, kallare än 7 grader så startar värmefläkten och värmer med ytterligare 1 kW. När värmen stiger över 7 grader så stannar värmefläkten. Många frågar om bra fabrikat på värmefläkten. Jag har en ElBjörn på 2kW som kan ställas i fyra lägen (fläkt/1kW/2kW/avstängd). Den är seriöst byggd, är väldigt tyst och känns bra och är naturligtvis helt i metall. Den ElBjörn-fläkt vi har har vi nu haft sedan 2008 (då vi bytte båt) och den är lika tyst idag som när den köptes och den har gått alla vintrar sedan dess plus en hel del under resten av året då värme önskas i båten lite ruggiga eller fuktiga dagar.


  • Jag har också en dieselvärmare i båten som är inkopplad och styrs av termostat ställd på 5 grader. Om det blir så kallt att frostvakterna och värmefläkten inte kan hålla temperaturen över 5 grader eller om landströmmen försvinner och temperaturen därför går under 5 grader startar dieselvärmaren. Värmarinstallationen är helt omgjord efter det att denna bild togs - så ta den med en nypa salt... Numera så står dock värmaren inte på automatik. Den är helt avstängd och slås över till automatik först då landströmmen försvinner på grund av långvariga strömavbrott eller liknande.


  • Vid termostaten till dieselvärmaren sitter också en min-max termometer/hygrometer så jag kan ha koll på hur kallt och fuktigt det har varit sedan jag var nere i båten senast.


  • Jag har ett inbrottslarm i båten som är kompletterat med en GSM-larmsändare som bland annat skickar ett SMS till mig så fort landströmmen kopplas ur (eller om det blir ett strömavbrott). Alltså får jag alltid information om att landströmmen har försvunnit och kan då åka ner till båten och försöka lösa problemet. GSM-larmsändaren är av fabrikat redKnows. Naturligtvis går det lika bra med andra fabrikat. Det finns inga färdiga larm på marknaden som larmar för spänningsbortfall som jag har sett. Så larmet kräver att man bygger ihop en egen konstruktion där ett relä sluter en kontakt till ens larm då exempelvis batteriladdaren inte längre strömförsörjs. Hur detta löses praktiskt eller i detalj är inget jag kan eller vill bidra med. Löser ni det inte själva så anlita en elektriker som ordnar detta åt er!


  • Jag stänger ALLA ventiler, luckor, ventilatorer och liknande för att behålla så mycket värme som möjligt i båten och släppa in så lite fuktig luft som möjligt. Jag har isolerat den genomgående masten då den annars fungerar som ett gigantisk kylelement.


  • Jag stänger alla skrovgenomföringar. Då båten aldrig blir kallare än 5 grader så behöver jag inte oroa mig för att dem (eller något annat för den delen) skall frysa. Om man tror att det finns frysrisk så skall kulventilerna lämnas i ett läge där de är stängda till hälften (handtaget i 45 grader mot slangen). På så vis kan det frysa i kulventilen utan att själva ventilen går sönder. Lämnas den stängd eller öppen och det fryser så är risken stor att kulventilen går sönder (och det är allvarligt).


  • Jag tömmer inga pumpar, kranar, tankar eller liknande på vatten. Båten SKALL alltid vara varmare än 0 grader och därmed så skall dessa aldrig kunna frysa.


  • Jag fyller inte fotogen, glykol eller något annat miljövidrigt i några slangar eller genomföringar.


  • Jag förtöjer alltid båten för storm. Så grova tampar som möjligt. Så många fjädrar som möjligt. Och allt minst dubbelt och gärna tredubbelt. Jag var nere och tittade till båten under stormarna Gudrun och Pär och hon låg lika bra då som en solig sommardag - även om det var närmare 1 meter höga vågor inne i den normalt extremt skyddade hamnen.


  • Alla innerdörrar har en "vädringshasp" och ställs i "vädringsläge" under vintern.


  • På alla skåpsluckor har jag monterat en krok som gör att även dessa kan ställas i "vädringsläge".


  • I och med att det är så torrt i båten lämnar jag kvar böcker, sjökort, papper, lite kläder, sängkläder och alla dynor i båten. Inget av detta har blivit fuktigt eller visar några tecken på fuktskador.


  • I "början av vintern" gör jag en "vinterkonservering" (egentligen en motorservice) av främst motorn och en hel del andra saker. Exempelvis byte av olja, kör glykolvatten genom kylsystemet och byter alla filter samt byter impeller. Detta för att ge motorn (och övriga saker) en så behaglig vinter som möjligt. Då motorn används, provkörs och varmkörs regelbundet under vintern är det inte en konservering som görs. Mer än i några dagar ifrån det att servicen görs tills den startas nästa gång...


  • Jag vidtar inga som helst åtgärder på utsidan av båten i form av vattenvirvlare, luftbubblare eller liknande.


  • Skrovet är epoxibehandlat.
  • Jag tar ner alla segel och sätter upp dessa då jag skall segla. Jag har inte hittat någon lösning som skyddar seglena ifrån att bli smutsiga och fuktiga (med mögelslag och liknande som följd) då de sitter uppe under vintern.
  • Teakdäck har vi inget. Teaken i sittbrunnen verkar klara sig bra utan skydd, täckning eller någon annan åtgärd.
  • Vi försöker att förtöja så att fendrar inte behöver använda på vintern. Då slipper vi dem hängandes och rullandes emot skrovsidan hela vintern.
  • Luftvärmepump har vi inte installerat någon (ännu). Det finns båtägare som har det på vintern för att få ner elförbrukningen. Om/när vi installerar en kommer en rapport om detta.


Erfarenheter

Efter drygt 10 vintrar i rad med båten i vattnet så kan jag bara konstatera att det hela fungerar fantastiskt bra.

I de hamnar där det ligger "vinterliggare" brukar sammanhållningen vara mycket god. Alla ser till varandras båtar vilket ger en extra trygghet.

Elförbrukningen har hamnat på cirka 3500 kWh från 1/11 till 15/4 som är den period som vår hamn tar betalt för elen under och också tillåter att man har värmare m.m. inkopplad även när man inte är i båten.

I praktiken använder vi sedan mer el - men det är för att vi ibland håller mycket mer än 7 graders värme då vi är i båten och arbetar/sover/bor.

Risker och varningar

Riskerna med att ha båten i vattnet på vintern är så som jag ser det färre med att ha den på land. Riskerna med att ha den i vattnet på vintern är lika stora som att ha den i vattnet på sommaren. Men betänk ändå följande;

  • Har man ett utstickande drev, utanpåliggande roder eller något annat som sitter "löst" och kan fastna i is eller bli skadat av kringliggande is så är troligtvis en förvaring på land säkrare om man inte kan ligga i en hamn som är garanterat isfri eller göras isfri runt aktern med hjälp av en luftbubblare.
  • Bara för att båten ligger tryggt i vattnet så är det dumt att inte regelbundet åka till den och se till den.
  • Kolla din försäkring. Det brukar krävas en liten tilläggsförsäkring för att försäkringen skall gälla även om båten ligger i vattnet under vintern.
  • Is är inte farligt för båten om isen ligger relativt stilla och om båten ligger stilla. Ligger man i exempelvis en älv där det kan komma isflak flytande i hög fart och stöta i båten så är det naturligtvis inte bra. Likaså kan även tunn is på vattnet skada skrovet om man kör eller seglar båten framåt. Fotot visar hur fören ser ut efter varje vinter när isen har gått (det brukar frysa till några veckor i januari och februari). Bottenfärgen är som synes bortskavd men lagret med epoxy under är inte genomskavt. Utmed resten av skrovsidan är bottenfärgen i princip oskadad men tämligen ren ifrån föroreningar och beväxning just i vattenlinjen (bortskavt av is). Några skador på skrovet går inte att finna.


Inspiration

Det finns få saker som är lika rogivande som att flytta ner i båten en kväll mitt i veckan mitt i vintern. Antingen bara för att slappa och njuta eller för att fixa något (stort som smått) och sen bara gå och lägga sig och åka direkt till jobbet på morgonen efter.

Bland de seglingarna jag minns bäst är de sent på hösten eller tidigt på våren när man är ensam ute i skärgården, himmeln är kristallklartblå och vinden är precis lagom. Att då segla runt, välklädd, är fantastiskt. Och att ligga helt själv i sina favorithamnar (gäst eller natur) gör naturligtvis det hela ännu bättre.

Länkar

Lycka till! / Thomas.




Till början | Skriv ut
Ändrad: 2015-01-07 10:32 / Visad: 12388 gånger.