Vinterliggare

(Uppdaterad senast 2021-02-13.)

Denna sida utvecklas kontinuerligt utefter frågor vi får och erfarenheter vi gör.

Vinterseglare

Är man vinterliggare så är det nästan dumt att inte passa på att segla på vintern... Läs gärna vår sida om Vintersegling.

Bakgrund

Vintern 2003/2004 var den första vintern vi hade en båt liggandes i vattnet hela vintern. Sedan dess har vi varje vinter låtit vår båt ligga kvar i vattnet.

Varför

Vi gillar att segla. Ligger båten på land kan man inte segla.
Det är massor av jobb med att lyfta upp, palla, täcka, tömma och i övrigt göra i ordning en båt för landförvaring. För att inte tala om att rigga av och på...
Vi är tveksamma till om skrovet mår bättre, eller ens lika bra, på land under hela vintern än vad den gör i vattnet. Att bara ha stöd på 4-6 punkter emot skrovet känns inte rätt. Inte heller de vibrationer och rörelser som uppstår av vinden. Ligger skrovet i vattnet så har det stöd utmed hela sin våta yta.
Risken för skador på riggen vid avmastning och påmastning är mycket större än att låta riggen sitta uppe hela tiden.
Det är mycket trevligare att i början av juni lyfta båten en vecka och i bra väder tvätta, bottenmåla och polera den än att göra det sent på hösten eller tidigt på våren.

Myter

Isen förstör skrovet: Den enda synliga påverkan isen har haft är precis i vattenlinjen vid stäven. När båten på grund av svall, vågor och vind "niger" i vattnet och det är is runt båten så skaver isen bort bottenfärgen på ett cirka 1 kvadratdecimeter stort område på vardera sidan om stäven. Epoxin under bottenfärgen har hittills aldrig visat några slitageskador. Vi tycker således om när båten ligger fastfrusen i isen i hamnen. Då blir det knappt slitage på bottenfärgen i vattenlinjen vilket känns som det ultimata beviset.
Riggen tar skada på grund av att vant och stag krymper (blir kortare) när det blir kallt: FEL. Krympningen är nästan försumbar i de temperaturer det handlar om. Dessutom krymper även masten vilket kompenserar för den krympning som uppstår i vant och stag.

Metoden

Vi har båten i vattnet för att kunna använda den. Vår "metod" bygger alltså på att vi relativt snabbt skall kunna kasta loss, segla en stund/dag/helg/vecka, och sen relativt snabbt kunna lämna båten i några veckor med risk för is och sträng kyla.

Har man för avsikt att låta båten ligga stil hela vintern finns det kanske enklare metoder. Men samtidigt så fungerar vår metod naturligtvis lika bra även om man inte använder båten.

Vår metod bygger också på tillgång till el och att man vill förbruka en del el för att ha det varmt i båten. Man kan köra utan värme och bara med en avfuktare. Man kan också köra helt utan el och bara ha en massa fuktuppsamlande salt i båten för att inte få fuktproblem. Eller så gör man som på land och tömmer båten på allt. Men i vårt fall har vi el och värme.

Isfritt? Nej. Vår hamn fryser till några veckor per år (fast de senaste vintrarna har det snarare varit några dagar eller ens det). Vi har inga luftbubblare, omrörare eller liknande som garanterar att det är isfritt runt båten.

Vi har 230V landström kopplat till båten hela vintern. För att helt eliminera problemet med galvanisk korrosion så är Tootiki utrustad med en isolationstransformator vilket VARMT rekommenderas. 230V systemet är också i övrigt genomtänkt med riktiga elcentraler, huvudbrytare, jordfelsbrytare, väl anpassade säkringar och larm (beskrivs mer nedan). Att ha en båt med elfel kommer ovillkorligen leda till allvarliga problem så ett väl fungerande 230V-system är mycket viktigt.

Batteriladdaren är inkopplad hela tiden. Laddaren är av 3-stegs-modell och känner av exakt hur mycket ström och spänning batterierna skall underhållsladdas med (detta är på inget vis en ovanlig laddare; alla elektroniska laddare arbetar på detta vis idag). På så vis är batterierna alltid fulladdade vilket de mår bra av. Att använda en enkel batteriladdare är inte att rekommendera. Det kommer att slita mycket hårt på batterierna och troligen kräva batteribyte innan sommaren. Dessutom kan dieselvärmaren gå i flera dygn på batterierna (och diesel) om det skulle bli ett längre spänningsavbrott.
När batterierna är fulladdade stängs den ordinarie batteriladdaren av och en mycket mindre "batteriladdare" som har en konstantspänningsfunktion slås till. Denna ger upp till 7A med en konstant spänning om cirka 13,6 Volt. Detta för att hålla batterierna fulladdade men INTE ge en överspänning om upp till 14,3 Volt som batteriladdaren gör så fort den märker att spänningen sjunker när exempelvis kylskåpet går igång. Utan denna lösning så är det stor risk att batterierna hålls på en för hög spänning under en stor del av vintern vilket inte är idealiskt för batterierna. Så; Fulladdade batterier. Men inte full laddning hela tiden är det som vårdar batterierna bäst.

Vi har tre frostvakter av bra kvalitet (små kapslade rostfria element) på vardera 200W inkopplad till landströmmen. Dessa är tillslagna (termostaten står på max (=35 grader)) hela vintern och ger en grundvärme i båten som gör att det i princip alltid är lite varmare inne i båten än utanför. Detta gör att ingen fukt överhuvudtaget finns i båten. Den hygrometer vi använder brukar sällan visa på över 50% relativ fuktighet. Det behövs över 70% innan mögel kan utvecklas. Många frågar om bra fabrikat på frostvakter. Vi har inga bra tips mer än att köpa något utan fläkt och som gärna är helt i rostfritt stål och ser seriöst byggt ut. Vill man inte ha frostvakt utan ett eller flera vanliga element i båten så går det också bra. Bara man kan placera dem väl så att de inte står i vägen eller välter.

Utöver frostvakterna har vi en värmefläkt av bra kvalitet (en fläkt för att vi vill cirkulera luften) ställd på 1 kW-läget och termostaten ställd på cirka 7 grader. Blir det, trots frostvakterna, kallare än 7 grader så startar värmefläkten och värmer med ytterligare 1 kW. När värmen stiger över 7 grader så stannar värmefläkten. Många frågar om bra fabrikat på värmefläkten. Vi har en ElBjörn på 2kW som kan ställas i fyra lägen (fläkt/1kW/2kW/avstängd). Den är seriöst byggd, är tillräckligt tyst och känns bra och är naturligtvis helt i metall. Den ElBjörn-fläkt vi har vi nu haft sedan 2008 (då vi bytte båt) och den är lika tyst idag som när den köptes och den har gått alla vintrar sedan dess plus en hel del under resten av året då värme önskas i båten lite ruggiga eller fuktiga dagar. Enda nackdelen är att termostaten inte är särskilt exakt. Är man ambitiös så kopplar man in en egen mer exakt termostat om man vill spara på elkostnaden. Nu går värmefläkten lite mer än vad som är nödvändigt.

Genom denna lösning med värme så är den relativa fuktigheten i båten även fuktiga dagar normalt runt 40% eller lägre. Alltså långt under vad mögel trivs i!
Sedan några år har vi också en så kallad sorptionsavfuktare i båten. Det som skiljer en sorptionsavfuktare ifrån en "vanligt" avfuktare är att denna fungerar även vid lägre temperaturer (typ under 10 grader). Avfuktaren är oftast tillslagen och går på "auto"-läge. Detta gör att efter att man har varit i båten och arbetat, öppnat upp den eller varit ute och seglat så torkar den ur båten snabbare än vad frostvakterna gör. Spillvattnet leds ner i kölsvinet och där tar en liten automatisk länspump över som pumpar ut vattnet. Avfuktaren ger också en del värme som hjälper till att värma upp båten när den är igång.

Vi har också en dieselvärmare i båten som är inkopplad och styrs av termostat ställd på 5 grader. Om det blir så kallt att frostvakterna och värmefläkten inte kan hålla temperaturen över 5 grader eller om landströmmen försvinner och temperaturen därför går under 5 grader startar dieselvärmaren. Värmarinstallationen är helt omgjord efter det att denna bild togs - så ta den med en nypa salt... Numera så står dock värmaren inte på automatik. Den är helt avstängd och slås över till automatik först då landströmmen försvinner på grund av långvariga strömavbrott eller liknande.

Vid termostaten till dieselvärmaren sitter också en min-max termometer/hygrometer så vi kan ha koll på hur kallt och fuktigt det har varit sedan vi var nere i båten senast.

Vi har ett inbrottslarm i båten som är kompletterat med en GSM-larmsändare som bland annat skickar ett SMS till oss så fort landströmmen kopplas ur (eller om det blir ett strömavbrott, nivåvakten slår till, låg batterispänning eller låg temperatur inne i båten). Alltså får vi alltid information om att landströmmen har försvunnit och kan då åka ner till båten och försöka lösa problemet. GSM-larmsändaren är av industriell typ (fabrikat Bonab). Denna är lite dyrare än vad de flesta vill betala som privatperson men då Thomas arbetar med dem så gillar han den... Naturligtvis går det lika bra med andra fabrikat. Det finns inga färdiga larm på marknaden som larmar för spänningsbortfall som vi har sett. Så larmet kräver att man bygger ihop en egen konstruktion där ett relä sluter en kontakt till ens larm då exempelvis batteriladdaren inte längre strömförsörjs. Hur detta löses praktiskt eller i detalj är inget vi kan eller vill bidra med. Löser ni det inte själva så anlita en elektriker som ordnar detta åt er! Det finns också ett spårningslarm i båten vilket man kan fundera på om det är nödvändigt på en båt som Tootiki som är helt unik och så väl uppmärkt att ingen kan göra henne anonym igen utan mycket stora kostnader och mycket arbete.

Vi stänger ALLA ventiler, luckor, ventilatorer och liknande för att behålla så mycket värme som möjligt i båten och släppa in så lite fuktig luft som möjligt. Vi har isolerat den genomgående masten då den annars fungerar som ett gigantiskt kylelement.

Vi stänger alla skrovgenomföringar. Då båten aldrig blir kallare än 5 grader så behöver vi inte oroa oss för att dem (eller något annat för den delen) skall frysa. Om man tror att det finns frysrisk så skall kulventilerna lämnas i ett läge där de är stängda till hälften (handtaget i 45 grader mot slangen). På så vis kan det frysa i kulventilen utan att själva ventilen går sönder. Lämnas den stängd eller öppen och det fryser så är risken stor att kulventilen går sönder (och det är allvarligt).

Vi tömmer inga pumpar, kranar, tankar eller liknande på vatten. Båten ska alltid vara varmare än 0 grader och därmed så skall dessa aldrig kunna frysa.

Vi fyller inte fotogen, glykol eller något annat miljövidrigt i några slangar eller genomföringar.

Vi förtöjer alltid båten för storm. Så grova tampar som möjligt. Så många fjädrar som möjligt. Och allt minst dubbelt och gärna tredubbelt. Och vi lägger Tootiki relativt långt ifrån bryggan så hon inte riskerar att tryckas emot av vind eller is som rör sig. Vi var nere och tittade till båten under stormarna Gudrun och Pär och hon låg lika bra då som en solig sommardag - även om det var närmare 1 meter höga vågor inne i den normalt extremt skyddade hamnen.

Alla innerdörrar har en "vädringshasp" och ställs i "vädringsläge" under vintern.

På alla skåpsluckor har vi monterat en krok som gör att även dessa kan ställas i "vädringsläge".

I och med att det är så torrt i båten lämnar vi kvar böcker, sjökort, papper, lite kläder, sängkläder och alla dynor i båten. Inget av detta har blivit fuktigt eller visar några tecken på fuktskador.

I "början av vintern" gör vi en "vinterkonservering" (egentligen en motorservice) av främst motorn och en hel del andra saker. Exempelvis byte av olja, kör glykolvatten genom kylsystemet och byter alla filter samt byter impeller. Detta för att ge motorn (och övriga saker) en så behaglig vinter som möjligt. Då motorn används, provkörs och varmkörs regelbundet under vintern är det inte en konservering som görs. Mer än i några dagar ifrån det att servicen görs tills den startas nästa gång...

Vi vidtar inga som helst åtgärder på utsidan av båten i form av vattenvirvlare, luftbubblare eller liknande.

Skrovet är epoxibehandlat.
Seglen sitter uppe hela vintern för att det ska vara lätt att kasta loss och sticka ut och segla. De första åren gjorde vi inte så men numera kan vi konstatera att seglen kanske till och med mår bättre av att sitta uppe än stuvas undan.
Teakdäck har vi inget. Teaken i sittbrunnen verkar klara sig bra utan skydd, täckning eller någon annan åtgärd.
Vi försöker att förtöja så att fendrar inte behöver använda på vintern. Då slipper vi dem hängandes och rullandes emot skrovsidan hela vintern.
Luftvärmepump har vi inte installerat någon (ännu). Det finns båtägare som har det på vintern för att få ner elförbrukningen. Om/när vi installerar en kommer en rapport om detta.
I ramarna till alla däcksluckor inne i båten har vi skurit till cirka 10 cm tjockt skumgummi ifrån en billig Ikea-madrass som vi trycker i ramarna som isolering. Fönster kan man isolera extra genom att köpa för ändamålet avsett plast, tejpa bubbelplast eller gladpack på ramen. Därigenom fås en luftspalt som isolerar och kraftigt minskar kondensen när man bor i båten och är där och andras och på så vis tillför fukt. Vi har också skurit till skumgummi till våra ventilatorer som annars är ganska oisolerade.

Erfarenheter

Efter snart 20 vintrar i rad med båten i vattnet så kan vi bara konstatera att det hela fungerar fantastiskt bra.

I de hamnar där det ligger "vinterliggare" brukar sammanhållningen vara mycket god. Alla ser till varandras båtar vilket ger en extra trygghet.

Elförbrukningen har hamnat på cirka 3500 kWh från 1/11 till 15/4 som är den period som vår hamn tar betalt för elen under och också tillåter att man har värmare med mera inkopplad även när man inte är i båten. Har vi mer komfortvärme på under vintern stiger förbrukningen till 5-6000 kWh. Notera då att det är en relativt stor båt; 53 fot. En 35-fots båt kommer säkerligen att förbruka hälften eller ännu mindre.

I praktiken använder vi sedan mer el - men det är för att vi ibland håller mycket mer än 7 graders värme då vi är i båten och arbetar/sover/bor.

Risker och varningar

Riskerna med att ha båten i vattnet på vintern är så som vi ser det färre med att ha den på land. Riskerna med att ha den i vattnet på vintern är lika stora som att ha den i vattnet på sommaren. Men betänk ändå följande;

Har man ett utstickande drev, utanpåliggande roder eller något annat som sitter "löst" och kan riskera att sitta fast i isen när båten rör på sig i övrigt eller bli skadat av kringliggande is så är troligtvis en förvaring på land säkrare om man inte kan ligga i en hamn som är garanterat isfri eller göras isfri runt aktern med hjälp av en luftbubblare. Vindrodret på bilden är således en riskkonstruktion.

Bara för att båten ligger tryggt i vattnet så är det dumt att inte regelbundet åka till den och se till den.
Kolla din försäkring. Det brukar krävas en liten tilläggsförsäkring för att försäkringen skall gälla även om båten ligger i vattnet under vintern.

Is är inte farligt för båten om isen ligger relativt stilla och om båten ligger stilla. Ligger man i exempelvis en älv där det kan komma isflak flytande i hög fart och stöta i båten så är det naturligtvis inte bra. Likaså kan även tunn is på vattnet skada skrovet om man kör eller seglar båten framåt. Fotot visar hur fören ser ut efter varje vinter när isen har gått (det brukar frysa till några veckor i januari och februari). Bottenfärgen är som synes bortskavd men lagret med epoxi under är inte genomskavt. Utmed resten av skrovsidan är bottenfärgen oskadad men tämligen ren ifrån föroreningar och beväxning just i vattenlinjen (bortskavt av is). Några skador på skrovet går inte att finna.

Inspiration

Det finns få saker som är lika rogivande som att flytta ner i båten en kväll mitt i veckan mitt i vintern. Antingen bara för att slappa och njuta eller för att fixa något (stort som smått) och sen bara gå och lägga sig och åka direkt till jobbet på morgonen efter.

Bland de seglingarna vi minns bäst är de sent på hösten eller tidigt på våren när man är ensam ute i skärgården, himmeln är kristallklarblå och vinden är precis lagom. Att då segla runt, välklädd, är fantastiskt. Och att ligga helt själv i sina favorithamnar (gäst eller natur) gör naturligtvis det hela ännu bättre.

Facebook

Det finns en grupp på Facebook för Vinterseglare på Västkusten som varmt rekommenderas för fler tips, frågor och diskussioner.