Nästan alla båtar har elinstallationer ombord. En del båtar har få och andra båtar har enorma mängder. Oavsett så är det alltid viktigt att det som är installerat är i första hand säkert och i andra hand fungerar bra.
När jag läser i forum på nätet, lyssnar på bryggan eller får frågor så blir jag ofta mörkrädd hur lite folk kan om el och ändå inte förstår det. De gör, planerar och föreslår installationer som är direkt farliga eller felaktiga för en god funktion. Det som står här syftar inte till att vara på något vis komplett men kanske kan visa någon lite på vägen till vad som är rätt.
Och nej; Jag ger inte support på något vis rörande elinstallationer till annat än personer jag känner mycket väl. Frågor ställer ni således till någon annan. Hjälp köper ni av någon erkänt och dokumenterad kompetent person som arbetar med elinstallationer på heltid.
El dödar. Många tror att 12V inte är farligt; Det är det i många fall. 12V ombord fås ifrån batterier med mycket energi i sig. Ett vanligt bilbatteri har ungefär samma samlad effekt som en dynamitstav! 12V som rusar med hög ström någonstans ger upphov till hög värme med risk för brand. En brand ombord ute till havs är livsfarligt. En brand ombord när besättningen sover i hamn är nästan lika farlig. Säkerställ därför att det finns flera brandvarnare och brandsläckare ombord!
En båt med med en 230V installation har ännu fler risker. 230V dödar direkt om en person för en strömgenomgång (stöt) som passerar kroppen på "fel" sätt. Ofta då genom hjärtat. Övriga varianter av strömgenomgångar orsakar skador av olika slag och kan leda till att blod koagulerar och ge upphov till infarkter som i sig dödar. 230V är helt enkelt farligt och inget man arbetar med om man inte behärskar det!
Det finns utbildningar i båtel. Gå en sådan! Det kommer att vara lönsamt för dig!
En kabel kan bara säkert leda en viss mängd ström. Ström mäts i ampere. Desto mer ström som kommer att gå genom kabeln desto grövre måste den vara. Är kabeln "bara lite för tunn" så får man ett stort spänningsfall i kabeln på grund av högt motstånd i den. Spänningsfall gör att strömförbrukningen kan öka drastiskt. Är kabeln mycket för tunn så blir den kritiskt varm och en elbrand är nära.
Likaså måste en kabel dimensioneras för sin längd. Desto längre en kabel är desto grövre måste den vara.
Till sin hjälp för detta finns det så kallade nomogram man kan använda. Det man får fram i ett sådant diagram är absolut minimum vad gäller kabelns area!
Alla elektriska förbrukare måste vara avsäkrade. Detta för att OM förbrukaren går sönder så ska säkringen lösa ut istället för att förbrukaren orsakar en långvarig kortslutning som i förlängningen resulterar i en brand.
Säkringen till en förbrukare ska vara anpassad efter förbrukarens maximala förbrukning. Kan kylskåpet dra 8A så måste säkringen vara på absolut minst 8A annars kommer den att lösa ut vid normal drift. En liten marginal på 20-40% är ofta lämpligt. Så en lämplig säkring till kylskåpet i exemplet är en säkring på 10A.
Ett ankarspel med en förbrukning på 200A bör säkras av med minst 250A som ett annat exempel.
Koppas flera förbrukar till en säkring så tänk noga igenom hur detta görs så att varje förbrukare trots allt blir skyddad av säkringen.
Kablar ska helst alltid anslutas i form av en så kallad kabelsko som är påpressad på kabeln. Detta för att anslutningen inte ska skada kopparkardelerna i kabeln. På grövre kablar ska det alltid pressas på en kabelsko för att säkerställa god kontakt även vid hög strömförbrukning.
Kabelskor måste pressas med ett pressverktyg som säkerställer rätt presstryck. Detta innebär ett verktyg som inte släpper taget om kabelskon innan rätt tryck är applicerat. Att pressa med en tång, avbitare, hammare eller liknande är direkt förbjudet.
Där man inte använder en pressad kabelsko måste kabeln fästas med en skruv. Säkerställ att kabeln är väl införd i hålet, att inga kardeler spretar åt sidorna och att skruven pressar så jämt som möjligt emot kabeln. Skruven ska INTE ligga an emot kabelns isolering utan enbart emot koppartrådarna.
I varje anslutningspunkt emot en förbrukare, en skarv, i en dosa eller kopplingslåda måste elen passera genom flera anliggningsytor. Detta ger upphov till värme och därmed stor risk för problem. Säkerställa att så få kablar som möjligt är ansluta i en och samma punkt. Använd istället kopplingsplintar med en anslutningspunkt per kabel. Anslut aldrig kabelskor till varandra genom att trä dem på en skruv/bult och "skruva ihop dem".
Skadade kablar leder till värmeutveckling och i förlängningen brand och naturligtvis funktionsbortfall. Alla kablar ska därför förläggas så skyddat som möjligt. Gärna i rör, i en kabelkanal och bakom andra form av skydd. Kablarna ska vara väl fästa så de inte rör sig, de ska vara utförda med många kardeler så de tål vibrationer, de ska skyddas för UV-ljus om de dras ovan däck och inte utsättas för skav eller klämmas emot saker som kan röra sig.