2011-04-21 - Avmastad

Så var det så dags att masta av för första gången. Med god hjälp av proffs och en ordentlig mobilkran så gick själva avmastningen väldigt smidigt.

Då masten är genomgående så kunde vi släppa på mycket av allt som håller masten uppe och sen när kranföraren var på plats fästa kroken och sedan snabbt lossa resten som håller masten.

Lyftet gjordes väldigt lugnt och försiktigt och avslutades med att masten fick friflyga en liten bit för att sedan läggas ner på två kraftiga pall-vagnar där vi kunde surra vant och annat utmed masten för vidare transport till platsen där vi kommer att arbeta på den.

På att göra listan står i första hand att byta mastfoten som börjar att ge upp samt blockboxarna i toppen för försegelfallen. Dessutom kommer vi troligen att byta "häl pluggen" som sitter absolut längst ner på masten då den också börjar att ge upp. Och så klart - när vi ändå har masten liggandes på marken kommer vi noga att gå igenom den, smörja upp allt och åtgärda även mindre saker så att de inte blir problem av dem i framtiden.

De "obligatoriska" problemen...

När man arbetar på en båt så är det så klart alltid något som skall strula eller vara onödigt krångligt. Denna gången var det att koppla loss alla kablar som går i masten ifrån båten.

Plintlisten för detta hade någon duktig montör placerat bakom och under sjövattenfiltret vilket krävde en större portion smidighet, ilska, tur, våld och god vilja för att få loss. Lösningen blev att lossa hela plintlisten och sen lossa kablarna.

Positiva konstaterande

På den positiva sidan så fick vi nu svart på vitt hur styvt även detta Wasa-skrov är. Det behövdes bara lossas några få varv på de väl ansatta vantskruvarna för att vanten skulle bli lösa.

Ett skrov som är mindre styvt deformerar man när man sätter an vantskruvarna och därigenom kan man ibland få lossa väldigt många varv på vantskruvarna innan skrovet har "flexat" tillbaka och därigenom göra vantskruvarna helt lösa. Sådant tycker man om att konstatera!

"Hem" transporten

Då vi nu skall göra en del jobb på riggen så förflyttade Thomas sedan Tootiki för egen hand till hemmahamnen. En egentligen helt underbar kväll men det känns så fel att köra runt med en båt utan mast. Och ännu värre - stannar motorn har man inga segel att hissa så man klarar sig ändå. Det är tur att masten snart kommer upp igen. :)

Under tiden ligger Tootiki tryggt förtjd på sin sommarplats igen efter sex månader i vinterhamnen.